15 juni 2020

Jan Ahlström om 40 år i pensionsbranschen – och om framtiden!

Han tycker att rådgivningen och flytträtten bör förbättras. Ser stora möjligheter med digitaliseringen och menar att de lägre avgifterna är något av det bästa som hänt pensionsbranschen. Möt Jan Ahlström som efter 40 år i branschen – varav fjorton år som vd för PRI – nu själv tar steget in i pensionärslivet.

Peka ut ett par förändringar som påverkat pensionsmarknaden mest under dina år i branschen

Det har hänt så oerhört mycket och tittar man tillbaka så har vi en helt ny marknad idag. Tidigare var det inte så många regler som styrde. Visst fanns det regler, men idag är bolagen så otroligt regelverksstyrda så man undrar om kärnaffären är försäkring eller regelefterlevnad. Jag förstår att båda är viktiga, men ibland undrar man vad som är vad.

En annan förändring gäller livbolagen som blivit mer av sparinstitut, som inte vill ge garantier eller ta några risker utan endast förvalta kapitalet. Långsiktigt kan detta göra att livbolagen biter sig själva i svansen genom att de öppnar för nya aktörer och affärslogiker i marknaden. Effekten kan bli att det etableras en form av fondtorg, där vem som helst kan vara med och konkurrera. Alltså som PPM, men med ett mer begränsat urval.

Till bilden hör också att man idag arbetar med olika arbitrage och livslängdsantaganden, vilket jag tycker man ska ta ett samlat grepp om – kanske genom att etablera gemensamma utbetalningscentraler för de olika avtalsområdena. Många tittar idag bara på avgifterna, men skillnaderna är fler än så. Bland annat gällande diskonteringsränta, livslängsantagen och annat som i slutänden kan göra stora skillnader för nivån på pensionerna.

Vilka är de största utmaningarna framåt?

En utmaning är att förändra rådgivningen. Den är intensiv under tiden individerna gör sina val, men när slutprodukten väl ska levereras lyser rådgivarna och livbolagen med sin frånvaro. Vad jag skulle vilja se är en aktivare rådgivning i samband med att individen går i pension. Det kan då handla om någon sorts pensionsoptimering, där man planerar för pensionen tillsammans med kunden.

Flytträtten är en annan viktig fråga. Vi måste ha en flytträtt som är värd namnet. Här pågår det redan ett arbete och förr eller senare kommer det förändringar som underlättar för anställda med många fribrev, flera olika arbetsgivare och som skulle behöva slå ihop detta. Idag finns det fortfarande en inlåsning när det egentligen inte borde vara svårare än att flytta ett bankkonto.

I många branscher har globalisering och digitalisering ritat om spelplanen – tror du att tjänstepensionsmarknaden kan möta en liknande utveckling?

Globaliseringen tror jag inte påverkar så mycket. Tidigare har man pratat om ”Pan-European pension plans” och liknande gemensamma planer för anställda i multinationella företag. Dessa idéer har fallit på att skatteregler och socialförsäkringssystem är för olika länderna emellan.

När det gäller digitalisering finns det däremot massvis att göra. Och här har många av de nya bolagen på marknaden en fördel eftersom de inte behöver jobba med en omfattande historikhantering – särskilt om de bara arbetar med premiebestämda pensionslösningar.

Försäkringsadministration är ett område där digitaliseringen kan göra skillnad eftersom informationsflödena är stora och hanteringen likartad. Redan idag finns det bolag som använder robotar i delar av denna administration, men här finns som sagt mycket kvar att göra för att effektivisera och spara pengar.

Kan du peka ut något specifikt som blivit bättre på tjänstepensionsmarknaden?

Priserna på pensionerna. Avgifterna är idag betydligt lägre, framför allt på de upphandlade produkterna. Otyget med provisioner har till stor del försvunnit – provisioner som långt ifrån alltid gagnade kunden! Här har det skett en bra och välbehövlig sanering i marknaden. En annan positiv förändring är webbplatsen Min Pension, som är ett lysande exempel på hur man kan tydliggöra pensionen som en anställningsförmån.

Har något blivit sämre?

Det skulle kunna vara storleken på den framtida pensionen, men det vet vi ännu inte säkert. Risken är att pensionen minskar eftersom vi inte kan förvänta oss börsuppgångar med tvåsiffriga tal i all evighet. Dessutom är avsättningarna lägre. Samtidigt kommer vi att arbeta längre än tidigare, vilket påverkar utfallet i positiv bemärkelse.

Fler beslut har skjutits över till individen – vad har det fått för konsekvenser?

Man har fått mer ansvar, men ändå har många svårt att aktivt intressera sig för pensionen. Det är också därför som de så kallade default-valen får en stor andel. Pension får inte det intresse som den egentligen förtjänar, trots att det egentligen handlar om uppskjuten lön. Pratar man lön så spetsar många öronen, men om frågan sedan glider över till pension så avtar intresset snabbt. Till bilden hör också att pensionen är svårare att förutse än förr, då många visste att de i stort sett skulle få 65 procent av lönen i pension.

Hur ser du på regleringarna av tjänstepensionsmarknaden som ökat successivt?

Det handlar om ett ”regellavemang” utan dess like. I PRI:s relativt begränsade verksamhet har vi numera en uppsättning av medarbetare som arbetar med juridik, risk och compliance för att hantera alla regelkrav. Ibland undrar jag om vi är ett försäkringsbolag eller ett bokförlag med tanke på de omfattande skrifter vi regelbundet producerar. För tio år sedan omfattande våra styrelseutskick upp mot ett femtiotal sidor. Nu har vi passerat tusen sidor och internt har vi fått en stab av författare. Samtidigt bottnar allt detta i att vår bransch inte lyckats sköta sitt uppdrag på ett hundraprocentigt sätt. Det är på så sätt ett underbetyg till en bransch, där konsumentskyddet är oerhört viktigt. Jag kan ändå tycka att man är väl ivrig att hitta på nya regler och regelbördan lär heller inte lätta.

Hur ser du på framtiden för pension i egen regi?

Jag önskar att vi hade haft större framgång inom ITP 1 i egen regi. Tyvärr gör dagens redovisningsregler det svårt för företagen att välja denna lösning. Långsiktigt ser jag dock möjligheter eftersom reglerna förr eller senare måste reformeras. Så ITP 1 i egen regi har framtiden för sig, särskilt eftersom det är ett bra sätt för företagen att profilera sig gentemot de anställda.

Sedan hoppas jag också på ett sorts ITP 3, alltså en hybrid mellan förmåns- och premiebestämd pension. Det finns rationella skäl för att satsa på en pensionslösning som har en grundtrygghet i botten, speciellt när man ser till volatiliteten på de finansiella marknaderna. Detta kan slå väldigt hårt för den som går i pension vid fel tidpunkt. Visst är det så att företagen vill begränsa sina risker och ha förutsägbara kostnader, men det går att uppnå i en hybridlösning genom att begränsa åtagandet. En förmånsbestämd pension behöver inte vara livsvarig. Så någonstans i framtiden tror jag att det finns utrymme för förmånsbestämda pensioner i någon form, vilket då även talar för pension i egen regi.

Vilka har varit kärnfrågorna i PRI:s utveckling de senaste tio åren?

Det som varit den röda tråden är att försäkringsverksamheten utvecklats väl. Vi har haft relativt få försäkringsfall och hela tiden jobbat med att hantera exponeringarna i kreditportföljen. Avkastningen har varit fantastiskt, vilket tyvärr inte räckt till eftersom långräntorna sjunkit så pass mycket. Det har gjort att vårt försäkringsansvar ökat kraftigt och att växa i takt med våra åtaganden är alltjämt är en stor utmaning. I den konkurrensutsatta verksamheten har vi expanderat kraftigt - både genom att växa organiskt och via förvärv, vilket varit otroligt roligt. Detta ser jag även som ett gott betyg från kunderna och visar på vår förmåga att leverera. Och för PRI är det viktigt att skapa tillväxt utanför kärnaffären ITP 2 i egen regi eftersom vi långsiktigt måste ha fler ben att stå på.

För mig personligen har det varit ett privilegium att få jobba och göra affärer tillsammans med alla fantastiskt duktiga medarbetare i PRI. Kundlojaliteten har betytt mycket och även stödet från styrelsen och samarbetet med parterna, som fungerat väldigt bra. Så för mig har det här varit ett drömjobb.

Intressant artikel, dela med en kollega?

Kopiera länk
Läs fler artiklar